skapas

Bostadsbubblan: Hur den skapades & hur den kommer kollapsa

Posted on Updated on

Det är ett faktum att det blåsts upp en massiv ohållbar lånebubbla i Sverige byggd på kreditgivning finansierad av bankernas egna tryckpressar. Sverige har lyckats kopiera en klassisk kreditbubbla som så många länder internationellt redan fått uppleva, hittills är det privata skuldberget inom bostadssektorn över 2,5 biljoner kronor stort enligt data från SCB. Denna lånebubbla baserad på nyskapade pengar har resulterat i att bostadspriser skenat till absurda nivåer. Varför är skuldökningen ohållbar? För att lånen ökat flera gånger fortare än hushållens förmåga att sköta dem (dvs löner och BNP, pengar som kan återcirkulera till låntagare så att de kan amortera och betala ränta), närmare bestämt ‘bostadsrättspriserna har under en femtonårsperiod har ökat fyra till sex gånger mer än hushållens disponibla inkomst‘ (källa).

Sambandet mellan pengar och bostadspriser: Nästan alla vet att siffrorna på bankkontot är pengar och används som pengar, många känner också till att dessa siffror skapas när banker ger lån. Vad som få dock ser är sambandet mellan mängden siffror på bankkonton och tillgångspriser såsom bostadspriser. När någon tar ett lån för att köpa en bostad skriver banken in lånesumman på låntagarens konto och dessa används sedan direkt för att köpa bostaden, därmed injiceras de nya pengarna på bostadsmarknaden. Mer pengar som används i ekonomin leder till att den totala köpkraften per valutaenhet (krona) minskar. Detta kan t.ex synas i stigande bostadspriser eller andra varor där de nya pengarna som skapades används och det är precis vad som skett i Sverige.

Om inte logiken ovan är tillräcklig för att övertyga, applicera den på verkligheten: Hämta data över bankernas långivning från SCBs hemsida (finansmarknadsstatistik), se var pengarna användes till (vilken typ av lån) och jämför dessa siffror med husprisernas utveckling. Om du gör detta kommer du se vad jag ser och vad som är en logisk konsekvens av att bankerna skapat hundratals miljarder varje år i ca 15 år.

Så om pengarna är svaret på varför priserna stigit så högt och den stora privata skuldsättningen, vad kommer få denna skuldbubbla att krascha? Svaret borde rimligtvis vara mängden pengar. Eftersom hela bubblan är konstruerad enligt en lånepyramid där nyskapade pengar hela tiden används för att betala av tidigare lån måste det ständigt tillföras nya pengar för att hålla illusionen om evigt stigande bostadspriser vid liv. Den dag däremot när bankerna av någon anledning väljer att strypa tillförseln av nya pengar via lån kommer festen att ta slut. Detta scenario har utspelats i alla länder som sett bostadsbubblor spricka. Exakt när detta sker är svårt att säga eftersom vi inte vet vilka beslut bankerna kommer att ta. Med det sagt, den svenska ohållbara kreditexpansionen har pågått längre än vad som är normalt, det bör därför inte förvåna någon om den spricker inom kort.

Hur skapas pengar idag? Expert förklarar

Posted on

Text från Credit and Capital Markets 3/2013:

What is the money that is used for the majority of our transactions, and where does it come from? Werner (1992, 1997, 2005) pointed out that our money supply is mainly created by banks . How do banks create money? As Werner (2005) ex- plains, banks simply invent 97% of the money supply when they credit borrowers’ bank accounts with sums of money that nobody transferred into these accounts from other parts of the economy . In other words, banks create money out of nothing when they extend bank credit (or purchase other assets) . This is why the process of granting bank loans is better described by the expression ‘credit creation’ .

Textbooks are still reluctant to make this clear, and many a trained economist, even banking expert or banking regulator seems unaware of this fact.

På svenska, banker skapar den aktiva delen av penningmängden när de skriver in siffror på kundernas konton (så kallade tangentbordspengar, de skapas genom en knapptryckning). Svårare än så är det inte, så skapas pengar idag. Banken skapar pengar som aldrig tidigare existerat varje gång de ger lån, de tar inte pengar från någon form av besparingar eller inlåning utifrån.