långivning

Bostadsbubbla? Inte enligt experterna. Varför?

Posted on Updated on

Hur kan det komma sig att de som skapar pengarna (bankerna), de som övervakar hur mycket pengar som skapas (Riksbanken), de som har bäst insikt om budgivningarna (mäklarna) och de som har läst nationalekonomi på ”hög nivå” (ekonomerna) är övertygade om att det inte finns en bubbla på den svenska bostadsmarknaden? Svaret ligger i att de valt att ignorera pengarna, åtminstone nämner de aldrig denna faktor.

De som arbetar på bankerna och Riksbanken samt ekonomerna har aldrig lärt sig vad pengar är och hur de skapas, jag vet detta eftersom jag själv läst nationalekonomi. Det finns ingen lärobok som beskriver hur pengar skapas, eller ens vad pengar är. Som tur är är det enkelt att ta reda på vad pengar är och hur dem skapas. Penningmängden beskrivs på SCB:s hemsida:

Penningmängden M1 är sedlar och mynt plus avistainlåning. Sedlar och mynt betecknades tidigare som M0. M3 definieras som M1 plus inlåning med vissa villkor samt allmänhetens innehav av vissa värdepapper.

Av dessa utgörs 97% av avistainlåning, avistainlåning är de kontosiffror du ser när du loggar in hos banken. Det är dessa som svenska folket framförallt använder när de betalar. Det är också dessa siffror som skapas varje gång ett lån beviljas. Skapas det fler kontosiffror (oftast i samband med långivning) så skapas det mer pengar, så enkelt är det. SCB rapporterar varje månad hur mycket nya kontosiffror som skapas i sin finansmarknadsstatistik.

Med denna kunskap kan vi direkt se hur mycket nya pengar som skapas till t.ex bostadstransaktioner, 115 miljarder senaste året, vi kan också se att ökningstakten legat över 10% under flera års tid, vilket motsvarar över 200 miljarder årligen i nya pengar. Detta är den faktorn som de som hävdar att det inte finns en bostadsbubbla i Sverige ignorerar. Väljer man att inte ignorera pengarna som skapas är det plötsligt enkelt att se sambandet mellan 200 miljarder i ny köpkraft årligen och huspriser som stiger fortare än både löner och BNP. Det är också enkelt att se varför detta leder till en massiv bubbla.

Pengar som skapas ur intet är pengar/köpkraft som tas från en plats och allokerar den på en annan, det skapar detta felallokering. I Sverige har denna felallokering gått så långt att 90% av den totala köpkraften/penningmängden används till bostadsrelaterade transaktioner, något som är helt omöjligt om bankerna inte kunnat skapa pengar.

Annonser

Hur skapas pengar idag? Expert förklarar

Posted on

Text från Credit and Capital Markets 3/2013:

What is the money that is used for the majority of our transactions, and where does it come from? Werner (1992, 1997, 2005) pointed out that our money supply is mainly created by banks . How do banks create money? As Werner (2005) ex- plains, banks simply invent 97% of the money supply when they credit borrowers’ bank accounts with sums of money that nobody transferred into these accounts from other parts of the economy . In other words, banks create money out of nothing when they extend bank credit (or purchase other assets) . This is why the process of granting bank loans is better described by the expression ‘credit creation’ .

Textbooks are still reluctant to make this clear, and many a trained economist, even banking expert or banking regulator seems unaware of this fact.

På svenska, banker skapar den aktiva delen av penningmängden när de skriver in siffror på kundernas konton (så kallade tangentbordspengar, de skapas genom en knapptryckning). Svårare än så är det inte, så skapas pengar idag. Banken skapar pengar som aldrig tidigare existerat varje gång de ger lån, de tar inte pengar från någon form av besparingar eller inlåning utifrån.