bostadsbubbla bostadspriser bubbla bobubbla

Storbankerna väljer att spräcka bobubblan strax efter valet? (Reblog)

Posted on

Förkunskaper för att förstå argumenten i det här inlägget:
  1. Mängden nyskapade pengar styr bostadspriserna
  2. De nya pengarna skapas av storbankerna
  3. Storbankerna väljer själva hur mycket nya pengar som skall skapas
  4. Hur mycket pengar som skapas rapporteras varje månad i SCBs finansmarknadsstatistik, ligger nu vid ca 5,5%/år (motsvarar över 300 miljoner kronor per dag).
Antagande: Smärtgränsen för den svenska bostadsbubblan ligger strax under 4%/år, mer info här

Jag har tidigare försökt förutspå när bankerna låter boprisbubblan spricka och haft fel, bla bristande kunskap om var smärtgränsen för injicerad köpkraft ligger (penningmängdens/skuldmängdens ökningstakt som SCB presenterar varje månad) samt om bankernas förmåga att skapa mer pengar. Det går att gissa om när smärtgränsen nås, men så länge vi inte har kännedom om hur bankerna planerar att skapa pengar är det omöjligt att säga något. Bankerna kan, oberoende av externa faktorer, styra bostadspriserna åt vilket håll de vill och vi får leva med konsekvenserna.

Med det sagt, det finns anledning för bankirerna att välja att spräcka bubblan strax efter valet. Varför? Sprickandet av den svenska bostadsbubblan, som är den största någonsin kommer vara förödande för den svenska ekonomin, befolkningen kommer att börja ställa frågor och krav på politikerna, men då det är fyra år kvar till nästa val kommer det värsta vara över innan dess. För damage control skulle timeingen precis efter valet från bankernas perspektiv vara god.

Den stora frågan, varför vill de att bubblan ska spricka? Svaret på den här frågan beror helt på vilken bild man har av banksystemet och dess struktur. Från mitt perspektiv är det uppenbart att den ca 3 biljoner kronor stora bostadsbubblan är en medveten plan från bankerna, en plan som gått ut på att låsa in svenska folket i en obetalbar, hopplös skuldbubbla. Det finns ingen logik i att bankerna av misstag skulle ha skapat så mycket pengar och ignorerat att de inte är hållbart.

”You never let a serious crisis go to waste. And what I mean by that it’s an opportunity to do things you think you could not do before.” – Rahm Emanuel

Mao, om bankerna blåst upp bubblan medvetet är också sprickandet av bubblan en del av planen. Bankerna vet att de kommer räddas av Riksbanken eftersom det är ett av deras mandat att göra så, när de räddas och andra mindre aktörer inte gör det kan de plocka upp marknadsandelar och bli ännu större. Samtidigt kan en såpass stor kris som bostadsbubblan kommer resultera i användas för att bygga opinion, t.ex för euron, garanterat kommer denna bubbla användas för att centralisera makten.

Har bankerna redan vunnit? Nej, intresset för hur pengar skapas och vad bankerna gör har vuxit explosionsartat senaste fem åren och det finns inget som tyder på att denna trend avtar, snarare det motsatta. Samtidigt som bankernas stora dröm om centraliserad makt, världsvalutor m.m kan lyckas kortsiktigt riskerar den att dra till sig ännu mer missnöje med deras penningmaskiner och monopol i betalningssystemet. Den mest framgångsrika organisationen som vill stoppa falskmyntningen är Positive Money i UK, mer info här: http://www.positivemoney.org/

Annonser

Ingves vägrar att sköta sitt jobb, Sverige mot enorm ekonomisk kollaps

Posted on

Samtidigt som massmedia målar upp sin bild av situation, finns det andra sätt att se på det som sker. De privata skulderna exploderar minst sagt, men vems är felet? Är det befolkningens fel, statens, eller bankernas? I massmedia förflyttas ofta ansvaret från Riksbanken och bankerna till svenska folket, låntagarna. Men är detta verkligen rättvist?

INGVESSTEFF

I Sverige har Riksbanken monopol på att skapa pengar sedan början av 1900-talet, de har direkt ansvar för hur mycket pengar som skapas och då majoriteten av alla pengar skapas genom skuld är de också ansvariga för hur mycket skulder som skapas. Så från detta perspektiv ska de inte spela någon roll om ‘vi vägrar lyda Stefan Ingves’, han bär hela ansvaret då staten givit honom monopolet.

Istället för att sköta sitt jobb låter Riksbankschefen penningmängden öka med upp mot en halv miljard kronor varje dag som resulterar i motsvarande mängd privat skuld. Alla dessa pengar trissar upp tillgångspriser som skapar ytterligare efterfrågan på lån eftersom lånen måste täcka minskade köpkraften som inflationen skapar, skuldspiralen är oundviklig under ett sådant upplägg.

Nu med ca 30 år av detta upplägg sedan kreditavregleringen 1985 har skulderna skenat så mycket att vi inte längre pratar miljarder, vi pratar om biljoner, tusentals miljarder i privata skulder, frågan man ställer sig är, när ska Riksbanken börja ta ansvar för den svenska ekonomin, eller rättare sagt, när ska de sluta berika privata banker istället för att verka för sin arbetsgivare, skattebetalarna?

Hur länge till kommer bankerna tillåtas skapa pengar ur intet?

Posted on

Detta var ‘lite’ intressant:

58% of respondents in Switzerland is for monetary reform. (Don’t know who consulted and the context in which, apparently, it will be representative of the population)

Ge det fem år till, missnöjet med bankernas förmåga att skapa pengar ur intet växer så det knakar, nu är det bara en tidsfråga innan politikerna är tvungna att reformera systemet. Detta är en faktor som boprisspekulanterna verkar välja att ignorera trots att den riskerar att punktera boprisbubblan en gång för alla, på riktigt.

Vad Swedbanks vd Michael Wolf menar är att….

Posted on

om de inte får skapa mer pengar ur tomma intet så kommer svenska ekonomin krascha och bostadsbubblan spricka: Wolf: Bankkrav stoppar bobyggen

Riksbanken och Finansinspektionens tuffare kapitalkrav på bankerna är fel väg att hjälpa Sveriges ekonomi, enligt Swedbanks vd Michael Wolf. Han varnar för att kraven hindrar nödvändiga bostadsbyggen.

Finansinspektionen (FI ) vill svalka av överhettade bolånekunder och höjde därför för ett drygt år sedan riskviktsgolvet på bolån till 15 procent. Reformen låste in 20 miljarder kronor extra i bankerna. I november i fjol var det dags igen: FI aviserade ytterligare en höjning från i sommar till 25 procent.

”Alltför höga svenska krav riskerar bromsa ekonomins återhämtning och försvåra framväxten av nya jobb och bostäder”, skriver han i det vd-brev som följde med tisdagens kvartalsrapport.

Förmågan att skapa pengar påverkas iofs bara möjligen marginellt av höjda kapitalkrav då bankerna kan skapa kapital ur intet, men det är ändå intressant att Wolf i princip hotar med att svenska ekonomin avstannar om bankernas penningproduktion minskar. ”Ge oss möjlighet att hitta på mer pengar så blir allt frid och fröjd” är kontentan, så klart…

Sanningen om pengar & banksystemet

Posted on

There is a better way of getting the economy going. Instead of encouraging people to take on even more debt, or pumping new money into financial markets, the Bank of England could create new money which can be spent directly into the real economy.

Mer info här: QE for jobs