bobubbla

Bostadsbubblan: Hur den skapades & hur den kommer kollapsa

Posted on Updated on

Det är ett faktum att det blåsts upp en massiv ohållbar lånebubbla i Sverige byggd på kreditgivning finansierad av bankernas egna tryckpressar. Sverige har lyckats kopiera en klassisk kreditbubbla som så många länder internationellt redan fått uppleva, hittills är det privata skuldberget inom bostadssektorn över 2,5 biljoner kronor stort enligt data från SCB. Denna lånebubbla baserad på nyskapade pengar har resulterat i att bostadspriser skenat till absurda nivåer. Varför är skuldökningen ohållbar? För att lånen ökat flera gånger fortare än hushållens förmåga att sköta dem (dvs löner och BNP, pengar som kan återcirkulera till låntagare så att de kan amortera och betala ränta), närmare bestämt ‘bostadsrättspriserna har under en femtonårsperiod har ökat fyra till sex gånger mer än hushållens disponibla inkomst‘ (källa).

Sambandet mellan pengar och bostadspriser: Nästan alla vet att siffrorna på bankkontot är pengar och används som pengar, många känner också till att dessa siffror skapas när banker ger lån. Vad som få dock ser är sambandet mellan mängden siffror på bankkonton och tillgångspriser såsom bostadspriser. När någon tar ett lån för att köpa en bostad skriver banken in lånesumman på låntagarens konto och dessa används sedan direkt för att köpa bostaden, därmed injiceras de nya pengarna på bostadsmarknaden. Mer pengar som används i ekonomin leder till att den totala köpkraften per valutaenhet (krona) minskar. Detta kan t.ex synas i stigande bostadspriser eller andra varor där de nya pengarna som skapades används och det är precis vad som skett i Sverige.

Om inte logiken ovan är tillräcklig för att övertyga, applicera den på verkligheten: Hämta data över bankernas långivning från SCBs hemsida (finansmarknadsstatistik), se var pengarna användes till (vilken typ av lån) och jämför dessa siffror med husprisernas utveckling. Om du gör detta kommer du se vad jag ser och vad som är en logisk konsekvens av att bankerna skapat hundratals miljarder varje år i ca 15 år.

Så om pengarna är svaret på varför priserna stigit så högt och den stora privata skuldsättningen, vad kommer få denna skuldbubbla att krascha? Svaret borde rimligtvis vara mängden pengar. Eftersom hela bubblan är konstruerad enligt en lånepyramid där nyskapade pengar hela tiden används för att betala av tidigare lån måste det ständigt tillföras nya pengar för att hålla illusionen om evigt stigande bostadspriser vid liv. Den dag däremot när bankerna av någon anledning väljer att strypa tillförseln av nya pengar via lån kommer festen att ta slut. Detta scenario har utspelats i alla länder som sett bostadsbubblor spricka. Exakt när detta sker är svårt att säga eftersom vi inte vet vilka beslut bankerna kommer att ta. Med det sagt, den svenska ohållbara kreditexpansionen har pågått längre än vad som är normalt, det bör därför inte förvåna någon om den spricker inom kort.

Annonser

Bostadsbubbla? Inte enligt experterna. Varför?

Posted on Updated on

Hur kan det komma sig att de som skapar pengarna (bankerna), de som övervakar hur mycket pengar som skapas (Riksbanken), de som har bäst insikt om budgivningarna (mäklarna) och de som har läst nationalekonomi på ”hög nivå” (ekonomerna) är övertygade om att det inte finns en bubbla på den svenska bostadsmarknaden? Svaret ligger i att de valt att ignorera pengarna, åtminstone nämner de aldrig denna faktor.

De som arbetar på bankerna och Riksbanken samt ekonomerna har aldrig lärt sig vad pengar är och hur de skapas, jag vet detta eftersom jag själv läst nationalekonomi. Det finns ingen lärobok som beskriver hur pengar skapas, eller ens vad pengar är. Som tur är är det enkelt att ta reda på vad pengar är och hur dem skapas. Penningmängden beskrivs på SCB:s hemsida:

Penningmängden M1 är sedlar och mynt plus avistainlåning. Sedlar och mynt betecknades tidigare som M0. M3 definieras som M1 plus inlåning med vissa villkor samt allmänhetens innehav av vissa värdepapper.

Av dessa utgörs 97% av avistainlåning, avistainlåning är de kontosiffror du ser när du loggar in hos banken. Det är dessa som svenska folket framförallt använder när de betalar. Det är också dessa siffror som skapas varje gång ett lån beviljas. Skapas det fler kontosiffror (oftast i samband med långivning) så skapas det mer pengar, så enkelt är det. SCB rapporterar varje månad hur mycket nya kontosiffror som skapas i sin finansmarknadsstatistik.

Med denna kunskap kan vi direkt se hur mycket nya pengar som skapas till t.ex bostadstransaktioner, 115 miljarder senaste året, vi kan också se att ökningstakten legat över 10% under flera års tid, vilket motsvarar över 200 miljarder årligen i nya pengar. Detta är den faktorn som de som hävdar att det inte finns en bostadsbubbla i Sverige ignorerar. Väljer man att inte ignorera pengarna som skapas är det plötsligt enkelt att se sambandet mellan 200 miljarder i ny köpkraft årligen och huspriser som stiger fortare än både löner och BNP. Det är också enkelt att se varför detta leder till en massiv bubbla.

Pengar som skapas ur intet är pengar/köpkraft som tas från en plats och allokerar den på en annan, det skapar detta felallokering. I Sverige har denna felallokering gått så långt att 90% av den totala köpkraften/penningmängden används till bostadsrelaterade transaktioner, något som är helt omöjligt om bankerna inte kunnat skapa pengar.

Vad som krävs för att kunna skapa obegränsade mängder pengar

Posted on Updated on

För att kunna skapa biljoner kronor ur intet krävs kontroll över betalningsflödet. I Sverige kontrollerar fem svenska storbanker (som sannolikt ägs av några få) hela betalningssystemet tack vare monopolsituationen som svenska staten skapat åt dem. Hur de sedan lyckas skapa biljoner ur intet förklarar Richard Werner så här (källa):

How do banks create the money supply?

• When someone takes out a bank loan the bank pretends that the borrower has paid in a deposit

• But neither the borrower nor the bank (nor anyone else) has paid in or transferred any money into the borrower’s account.

• The bank creates a fictitious deposit, and nobody is able to tell the difference – because banks are the settlement system of the economy, and we believe them to be honest accountants.

Since banks works as the accountants of record – while the rest of the economy assumes they are honest accountants – it is possible for the banks to increase the money in the accounts of some of us (those who reciece a loan), by simply altering the figures. Nobody else will notice, because agents cannot distinguish between money that had actually been saved and deposited and money that has been created ‘out of nothing’ by the banks.

This then, is also a major dustinguishing feature between credit creation in the banking system and the debasement of coinage that was implemented by monarchs in their attempts to increase the money supply: debased coins can be checked and indentified as such by experienced traders or professional assayists. However, bank credit creation is impossible to distinguish from ‘legitimate’ deposits, especially when the majority of transactions already takes place in a cashless form via the banking system

Betalningssystemet är alltså nyckeln, det är därifrån bankernas makt härstammar. Hur detta trolleritrick går till var känt redan för hundra år sedan, här är ett citat av Wicksell om hur de som kontrollerar betalningssystemet kan skapa hur mycket pengar de behagar:

The banks in their lending business are not only limited by their own capital; they are not, at least not immediately limited by any capital whatever; by concetrating in their own hands almost all payments, they themselves create the money required… (Wicksell, 1907 pp. 214-15)

In a pure system of credit, where all payments were made by tranceference in the bank-books, the banks would be able to grant at any moment any amount of loans at any, however diminutive, rate of interest (Wicksell, 1907,p 215)

Denna kunskap är kanske vad som krävs för att förstå värdet av kryptovalutor som ej har några centrala betalningssystem, överföringar av kryptovalutor kringgår bankernas monopol, denna form av pengar har därför potential att radera ut bankernas vinster helt, om folk är villiga att börja använda dem som pengar. Värdena som bankerna suger ut genom penningförfalskning är enorma, vinsten av att kringgå dem är större än de flesta kan föreställa sig och det är detta värde som gör mig övertygad om att kryptovalutor är framtiden.

Viktigt: ‘What’s wrong with the money multiplier?’

Posted on Updated on

Videon nedan förklarar hur pengar skapas och tar död på gamla myter om hur detta går till. Tyvärr känner inte dagens ekonomer till detta eller har förmåga att ta till sig ny information, därav den exploderande skuldsättningen i världen:

Hur skapas pengar idag? Expert förklarar

Posted on

Text från Credit and Capital Markets 3/2013:

What is the money that is used for the majority of our transactions, and where does it come from? Werner (1992, 1997, 2005) pointed out that our money supply is mainly created by banks . How do banks create money? As Werner (2005) ex- plains, banks simply invent 97% of the money supply when they credit borrowers’ bank accounts with sums of money that nobody transferred into these accounts from other parts of the economy . In other words, banks create money out of nothing when they extend bank credit (or purchase other assets) . This is why the process of granting bank loans is better described by the expression ‘credit creation’ .

Textbooks are still reluctant to make this clear, and many a trained economist, even banking expert or banking regulator seems unaware of this fact.

På svenska, banker skapar den aktiva delen av penningmängden när de skriver in siffror på kundernas konton (så kallade tangentbordspengar, de skapas genom en knapptryckning). Svårare än så är det inte, så skapas pengar idag. Banken skapar pengar som aldrig tidigare existerat varje gång de ger lån, de tar inte pengar från någon form av besparingar eller inlåning utifrån.

‘Låg inflation’: Penningmängden ökar med en halv miljard kronor per dag

Posted on Updated on

Som tidigare har nämnts skapar det svenska banksystemet i snitt nära en halv miljard per dag just nu enligt SCBs senaste siffror, Riksbanken anser att detta är ‘låg inflation’, på gränsen till deflation (källa). De vill därför försöka få bankerna att skapa ännu mer pengar ur intet per dag så att inflationen ökar, därav den historiska sänkningen av repo-räntan. Om du tycker resonemanget ovan känns korkat så är du inte ensam, hur kan inflationen vara låg när det skapas så mycket pengar?

Det blir ännu mer förvirrat när man tar in i ekvationen att Riksbanken är oroad över de privata skuldberget. För att öka penningmängden måste skulderna öka per definition eftersom majoriteten av penningmängden skapas i samband med långivning, så Riskbanken verkar vilja minska skuldexplosionens ökningstakt samtidigt som de vill öka inflationen, denna kombination är helt omöjlig under nuvarande penningsystems design.