Uncategorized

Bostadsbubblan lägesrapport #1

Posted on

Daves blogg

Pengarna var faktorn som gjorde att bostadspriserna i Sverige rusade till absurda nivåer, och pengarna kommer även att vara faktorn som får priserna att rasa när bostadsbubblan spricker. Så, för att avgöra huruvida bostadsbubblan toppat eller om den kommer att fortsätta blåsas upp, måste vi titta på hur mycket pengar bankerna skapar. Denna statistik för SCB och publiceras varje månad här på deras hemsida.

Datan som visar penningmängdens volym är ökningstakten för lån till hushåll. Den är dock alltid släpande med en månads fördröjning (trots att Riksbanken ser den i realtid). Senaste statistiken finns häroch den visar att ökningstakten accelererade i maj, som var sista månaden innan amorteringskraven infördes.

I maj ökade den årliga lånetillväxten med 0,1 procentenheter jämfört med april. Det innebar att hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) hade en årlig tillväxttakt på 7,8 procent.

Vad som hänt sedan dess (i juni) vet vi först i slutet av…

View original post 86 fler ord

Annonser

Presentation om bostadsbubblan m.m

Posted on

Beskrivning: Vad är pengar? Varför har vi så mycket skuld? Varför kan inte banker gå konkurs? Varför är bostadspriserna så höga?

#bostadsbubbla

Bostadsbubbla? Inte enligt experterna. Varför?

Posted on Updated on

Hur kan det komma sig att de som skapar pengarna (bankerna), de som övervakar hur mycket pengar som skapas (Riksbanken), de som har bäst insikt om budgivningarna (mäklarna) och de som har läst nationalekonomi på ”hög nivå” (ekonomerna) är övertygade om att det inte finns en bubbla på den svenska bostadsmarknaden? Svaret ligger i att de valt att ignorera pengarna, åtminstone nämner de aldrig denna faktor.

De som arbetar på bankerna och Riksbanken samt ekonomerna har aldrig lärt sig vad pengar är och hur de skapas, jag vet detta eftersom jag själv läst nationalekonomi. Det finns ingen lärobok som beskriver hur pengar skapas, eller ens vad pengar är. Som tur är är det enkelt att ta reda på vad pengar är och hur dem skapas. Penningmängden beskrivs på SCB:s hemsida:

Penningmängden M1 är sedlar och mynt plus avistainlåning. Sedlar och mynt betecknades tidigare som M0. M3 definieras som M1 plus inlåning med vissa villkor samt allmänhetens innehav av vissa värdepapper.

Av dessa utgörs 97% av avistainlåning, avistainlåning är de kontosiffror du ser när du loggar in hos banken. Det är dessa som svenska folket framförallt använder när de betalar. Det är också dessa siffror som skapas varje gång ett lån beviljas. Skapas det fler kontosiffror (oftast i samband med långivning) så skapas det mer pengar, så enkelt är det. SCB rapporterar varje månad hur mycket nya kontosiffror som skapas i sin finansmarknadsstatistik.

Med denna kunskap kan vi direkt se hur mycket nya pengar som skapas till t.ex bostadstransaktioner, 115 miljarder senaste året, vi kan också se att ökningstakten legat över 10% under flera års tid, vilket motsvarar över 200 miljarder årligen i nya pengar. Detta är den faktorn som de som hävdar att det inte finns en bostadsbubbla i Sverige ignorerar. Väljer man att inte ignorera pengarna som skapas är det plötsligt enkelt att se sambandet mellan 200 miljarder i ny köpkraft årligen och huspriser som stiger fortare än både löner och BNP. Det är också enkelt att se varför detta leder till en massiv bubbla.

Pengar som skapas ur intet är pengar/köpkraft som tas från en plats och allokerar den på en annan, det skapar detta felallokering. I Sverige har denna felallokering gått så långt att 90% av den totala köpkraften/penningmängden används till bostadsrelaterade transaktioner, något som är helt omöjligt om bankerna inte kunnat skapa pengar.

Storbankerna väljer att spräcka bobubblan strax efter valet? (Reblog)

Posted on

Förkunskaper för att förstå argumenten i det här inlägget:
  1. Mängden nyskapade pengar styr bostadspriserna
  2. De nya pengarna skapas av storbankerna
  3. Storbankerna väljer själva hur mycket nya pengar som skall skapas
  4. Hur mycket pengar som skapas rapporteras varje månad i SCBs finansmarknadsstatistik, ligger nu vid ca 5,5%/år (motsvarar över 300 miljoner kronor per dag).
Antagande: Smärtgränsen för den svenska bostadsbubblan ligger strax under 4%/år, mer info här

Jag har tidigare försökt förutspå när bankerna låter boprisbubblan spricka och haft fel, bla bristande kunskap om var smärtgränsen för injicerad köpkraft ligger (penningmängdens/skuldmängdens ökningstakt som SCB presenterar varje månad) samt om bankernas förmåga att skapa mer pengar. Det går att gissa om när smärtgränsen nås, men så länge vi inte har kännedom om hur bankerna planerar att skapa pengar är det omöjligt att säga något. Bankerna kan, oberoende av externa faktorer, styra bostadspriserna åt vilket håll de vill och vi får leva med konsekvenserna.

Med det sagt, det finns anledning för bankirerna att välja att spräcka bubblan strax efter valet. Varför? Sprickandet av den svenska bostadsbubblan, som är den största någonsin kommer vara förödande för den svenska ekonomin, befolkningen kommer att börja ställa frågor och krav på politikerna, men då det är fyra år kvar till nästa val kommer det värsta vara över innan dess. För damage control skulle timeingen precis efter valet från bankernas perspektiv vara god.

Den stora frågan, varför vill de att bubblan ska spricka? Svaret på den här frågan beror helt på vilken bild man har av banksystemet och dess struktur. Från mitt perspektiv är det uppenbart att den ca 3 biljoner kronor stora bostadsbubblan är en medveten plan från bankerna, en plan som gått ut på att låsa in svenska folket i en obetalbar, hopplös skuldbubbla. Det finns ingen logik i att bankerna av misstag skulle ha skapat så mycket pengar och ignorerat att de inte är hållbart.

”You never let a serious crisis go to waste. And what I mean by that it’s an opportunity to do things you think you could not do before.” – Rahm Emanuel

Mao, om bankerna blåst upp bubblan medvetet är också sprickandet av bubblan en del av planen. Bankerna vet att de kommer räddas av Riksbanken eftersom det är ett av deras mandat att göra så, när de räddas och andra mindre aktörer inte gör det kan de plocka upp marknadsandelar och bli ännu större. Samtidigt kan en såpass stor kris som bostadsbubblan kommer resultera i användas för att bygga opinion, t.ex för euron, garanterat kommer denna bubbla användas för att centralisera makten.

Har bankerna redan vunnit? Nej, intresset för hur pengar skapas och vad bankerna gör har vuxit explosionsartat senaste fem åren och det finns inget som tyder på att denna trend avtar, snarare det motsatta. Samtidigt som bankernas stora dröm om centraliserad makt, världsvalutor m.m kan lyckas kortsiktigt riskerar den att dra till sig ännu mer missnöje med deras penningmaskiner och monopol i betalningssystemet. Den mest framgångsrika organisationen som vill stoppa falskmyntningen är Positive Money i UK, mer info här: http://www.positivemoney.org/

‘Bankerna massproducerar kreditpengar’

Posted on

Ibland hittar man riktiga guldkorn i kommentarsfälten på DI.se, här är ett av dem av Cisco Kid:

”givetvis vet alla som önskar köpa en bostad i t ex Stockholm, att priset skenat. Det är en klockren form av inflation. Dina egna besparingar har bara halva köpkraften kvar efter 10 år och fortsätter att försvagas i ”bostads-butiken”. Förkaringen finns framför allt i att bankerna massproducerar kreditpengar genom knapptryckningar ur tomma intet – som på det viset späder ut köpkraften i dina egna pengabesparingar: INFLATION (!!!)”

Länk till hela inlägget på DI.se

Hyperinflation i bostadsrättspriser

Posted on

Penningsystemet

Posted onbydave

För någon vecka sedan var Bank of England ute och förklarade att privata banker skapar helt nya pengar (späder ut penningmängden) när de beviljar lån. Dessa pengar som skapas är i form av kontosiffror och de utgör enligt BoE ca 95% av den totala penningmängden. Därmed är ökningstakten för lån lika med penningmängdens ökningstakt.

I Sverige utgörs penningmängden till ca 90% av pengar skapade i samband med bolån, när ett bolån beviljas skapar banken nya pengar ur intet och penningmängden ökar. Riksbanken, ekonomer, politiker, banker och bolånespekulanter anser att mängden pengar inte påverkar priset på bostäder då Sverige är unikt, alternativt förstår de inte att nya pengar skapas när banker beviljar lån, vilket isf är lite oroande. Istället menar de att en ökning på 100% i bostadsrättspriser (på 9 år) orsakats av bostadsbrist:

Men kan mängden pengar faktiskt ha varit en påverkande faktor trots…

View original post 327 fler ord