Bostadsbubblan sammanfattning

Inspirerat av Richard A Werners bok Mammons furstar om kreditbubblor:

Bostadsbubblan i Sverige är en klassisk kreditbubbla, bankerna har under en lång period (ca 20 år) allokerat krediter till bostadssektorn i massiva belopp, så mycket att nu ca 90% av alla pengar i Sverige cirkulerar i bostadssektorn. Mer nyskapade krediter/pengar inom en sektor skapar tillgångsinflation. De enskilda bankerna driver alltså kollektivt upp bostadspriserna genom att låna ut pengar med bostäder som säkerhet, bankerna utgår från bostadsvärdet och skapar nya pengar för bostadsköp.

Med mer pengar på bostadsmarknaden stiger naturligtvis bostadspriserna, det är alltid samma gamla historia. Och det som sker efter en kreditboom är också hela tiden samma sak: en kreditkrasch, en bank- eller finanskris med skandaler och en recession. De krediter som skapas till bostadsköp används inte produktivt utan används till spekulation på bostadsmarknaden och skapar inte något annat än skulder.

Vid en viss gräns kommer inte svenska låntagare att kunna återbetala alla lån om den totala upplåningen ökar snabbare än inkomsten. Priset på bostäder växer bara så länge nya krediter/pengar kommer ut på bostadsmarknaden. Allt som krävs för att en kreditdriven tillgångsbubbla ska brista är att låneökningen saktar in, bristen på nyskapade pengar leder till att kreditpyramiden faller samman som ett korthus.

Priset på bostäder kommer att sjunka. Detta blåttställer många spekulanter eftersom de behöver stigande priser för att betala ränta på sina lån, för att inte tala om att amortera. Därmed tvingas de sälja bostäder. När fler säljer sjunker priserna. Fler spekulativa lånehärvor misslyckas och många spekulanter drivs till konkurs. Detta ger banker stora osäkra fordringar. Sammantaget är det lätt att inse problemets slutliga omfattning: när bubblan brister omvandlas spekulativa lån till osäkra fordringar. De osäkra fordringar som bankerna själva skapat måste sedan centralbanken eller svenska folket genom skatt lösa för att inte hela banksystemet ska kollapsa.

Bostadsbubbla? Inte enligt experterna. Varför?

Posted on november 7, 2014 Updated on november 7, 2014

Hur kan det komma sig att de som skapar pengarna (bankerna), de som övervakar hur mycket pengar som skapas (Riksbanken), de som har bäst insikt om budgivningarna (mäklarna) och de som har läst nationalekonomi på ”hög nivå” (ekonomerna) är övertygade om att det inte finns en bubbla på den svenska bostadsmarknaden? Svaret ligger i att de valt att ignorera pengarna, åtminstone nämner de aldrig denna faktor.

De som arbetar på bankerna och Riksbanken samt ekonomerna har aldrig lärt sig vad pengar är och hur de skapas, jag vet detta eftersom jag själv läst nationalekonomi. Det finns ingen lärobok som beskriver hur pengar skapas, eller ens vad pengar är. Som tur är är det enkelt att ta reda på vad pengar är och hur dem skapas. Penningmängden beskrivs på SCB:s hemsida:

Penningmängden M1 är sedlar och mynt plus avistainlåning. Sedlar och mynt betecknades tidigare som M0. M3 definieras som M1 plus inlåning med vissa villkor samt allmänhetens innehav av vissa värdepapper.

Av dessa utgörs 97% av avistainlåning, avistainlåning är de kontosiffror du ser när du loggar in hos banken. Det är dessa som svenska folket framförallt använder när de betalar. Det är också dessa siffror som skapas varje gång ett lån beviljas. Skapas det fler kontosiffror (oftast i samband med långivning) så skapas det mer pengar, så enkelt är det. SCB rapporterar varje månad hur mycket nya kontosiffror som skapas i sin finansmarknadsstatistik.

Med denna kunskap kan vi direkt se hur mycket nya pengar som skapas till t.ex bostadstransaktioner, 115 miljarder senaste året, vi kan också se att ökningstakten legat över 10% under flera års tid, vilket motsvarar över 200 miljarder årligen i nya pengar. Detta är den faktorn som de som hävdar att det inte finns en bostadsbubbla i Sverige ignorerar. Väljer man att inte ignorera pengarna som skapas är det plötsligt enkelt att se sambandet mellan 200 miljarder i ny köpkraft årligen och huspriser som stiger fortare än både löner och BNP. Det är också enkelt att se varför detta leder till en massiv bubbla.

Pengar som skapas ur intet är pengar/köpkraft som tas från en plats och allokerar den på en annan, det skapar detta felallokering. I Sverige har denna felallokering gått så långt att 90% av den totala köpkraften/penningmängden används till bostadsrelaterade transaktioner, något som är helt omöjligt om bankerna inte kunnat skapa pengar.

 

Sverige är mycket nära en Japansk deflationsspiral

Sverige är inte i närheten av att hamna i en japansk deflationsspiral‘ skriver finansanalytikern (experten) Peter Malmqvis i en artikel på DN.se (läs här) som grannen bobubbla länkar till. Motivering: ‘Vi är snarare på randen till överhettning’. Att jämföra Svenska pengabubblan med den Japanska är ‘en mycket oseriös jämförelse’.

Tänkte snabbt gå igenom några felaktigheter i denna artikel. Nr 1: svenska bostadsmarknaden har varit överhettad på falskmyntad köpkraft i över 15 år, Sverige är inte ‘på randen till överhettning‘. Svenska banker har pumpat in mellan 130-300 miljarder kronor per år på bostadsmarknaden, penningmängden ökade med över 10% per år under flera års tid.

Detta måste definieras som överhettning eftersom landets förmåga att sköta lånen, dvs löner & BNP vuxit mycket långsammare. Så var även situationen i Japan på 80-talet där deras banker falskmyntade som aldrig förr (på Japanska statens order genom fönsterstyrning av falskmyntningen), penningmängden kunde öka med upp mot 30%/år, ‘hyperinflation-style‘. Se rosa linje för bostadslån, årlig ökningstakt till vänster:

 

När Japanska staten i början av 90-talet tvingade bankerna att minska sitt penningskapande sjönk den årliga ökningstakten till 0%, bankerna gick från en 15% årlig ökningstakt till noll, inga nya lån (nya pengar) till hävstångsspekulanterna på bostadsmarknaden. Detta resulterar i följande enligt Richard Werner:

Eftersom inga fler nyskapade pengar kom ut på tillgångsmarknaderna, kunde priset inte växa mer. Spekulanterna måste skydda sina positioner och började sälja. Enbart under 1990-talet dök aktiemarknaden, enligt aktieindexet Nikkei 225, med 32 procent. Även markpriserna inledde sin starka nedgång. Vissa starkt spekulativa tomter i affärsdistrikt fick se sitt ”marknadsvärde” sjunka med 80 procent eller mer. Fler och fler fastighetsspekulanter drabbades av ”problem”. När de gick i konkurs fick bankerna känna av de första osäkra fodringarna på decennier. De insåg att problemet lätt kunde växa och började därför bli mycket försiktiga. De reducerade drastiskt mängden nya lån till fastigheter, byggenskap och finansbolag. Detta drev emellertid tillgångspriserna nedåt ytterligare eftersom allt mindre nya pengar kom ut på marknaden. Därmed ökade konkurserna. När bankerna började inse de potentiellt osäkra fodringarnas enorma skala – merparten av ”bubbellånen” om 99 biljoner yen var på väg att gå snett – blev de så rädda att de inte bara slutade låna ut till spekulanter, utan även begränsade lånen till industriföretag som inte hade något med bubblan att göra.

Här är samma siffror för Sverige idag, årlig ökningstakt av pengar skapade ur intet till hävstångsspekulanter:

Grafen sträcker sig till 2011, men senaste siffrorna från SCB för februari visar att ökningstakten för lån till bostäder, som dominerar penningmängden fortfarande ligger kvar över 5% (källa), vilket motsvarar väldigt stora summor pengar då penningmängden exploderat sedan ökningstakten låg kring 15%/år:

Bostadslånen, som står för 81 procent av den totala utlåningen till hushållen, ökade med 120 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år och hade en årlig tillväxttakt på 5,4 procent i februari

Denna inbromsning av nyskapande pengar har lett att fastighetsprisernas uppgång avstannat (källa), även om de sedan 2010 har stigit något. Samtidigt har bostadsrätter fortsatt stiga enligt Valueguards kvalitetsjusterade index. Där befinner vi oss nu, på gränsen till en ‘japansk deflationsspiral‘, några procent lägre utlåningstillväxt och Sverige är där. Att inbromsningen gick fortare i Japan spelar ingen roll, fordringarna hos bankerna i biljonbelopp är redan skapade och hävstångsspekulanternas (bankernas motpartsrisk) enda räddning är stigande priser.

Nr 2: Ingen bostadsbubbla har någonsin blivit överhettad pga låg repo-ränta, tvärtom har dessa länder haft höga repo-räntor före kollapser (inklusive de största Japan & USA). Så när Malmqvis skriver ‘att sänka räntan nu riskerar därför att bli droppen som får bägaren att kantra över’ vet man att han är helt fel ute Repo-räntan är inte faktorn som styr bankernas penningskapande, Riksbanken började t.ex först sänka repo-räntan efter att bankerna tryckt på bromsen:

Första sänkningen kom slutet av 2011, då hade ökningstakten redan rasat till lägsta nivån sedan 1997 (5%), se graf för bostadslån ovan. Repo-räntan följer utlåningen med fördröjning, den styr inte utlåningen, det är därför Riksbankens fortsatta sänkning mot noll (mer om det här) inte leder till överhettning, tvärtom visar Riksbankens sänkningar att Svenska banker minskat sina utlåning kraftigt, vilket i alla andra spruckna kreditbubblor lett till ‘deflationsspiral’.

Slutsats: Experten Peter Malmqvis har fel i flera dimensioner, Sverige är inte på gränsen till överhettning,  vi har precis som Japan före kreditkollapsen varit överhettade i flera år. Kritiken mot Riksbankens sänkningar som endast följer utlåningen är bara vilseledande och bygger på teorier som inte har med verkligheten att göra. Riksbanken har inget styrmedel som kan styra bankernas beslut som just nu verkar vara ännu lägre utlåningstillväxt som i sin tur skapar en Japanska deflationsspiral

Svenska folkets ‘förmögenheter’ bara en tillfällig illusion?

Top fem tecken på massiv bostadsbubbla:

1. När skulderna ökar mycket fortare än förmågan att sköta dem under flera års tid.
2. När det tar upp mot 10 årslöner för att amortera ett lån på en normal bostad.
3. När majoriteten (90%, ca 3,000,000,000,000 kronor i Sverige) av landets totala köpkraft är inlåst på bostadsmarknaden.
4. När privata storbanker öser in ca en halv miljard nyskapade kronor på bostadsmarknaden varje dag.
5. När hävstångsspekulanterna med vinster på pappret hittar på anledningar till varför bostadspriserna stigit och varför de alltid kommer att stiga.

Alla punkter ovan stämmer in på situationen i Sverige. En tickande atombomb där storbanker sitter med obetalbara lån i mångbiljonklassen och ett helt samhälle som kretsar kring falskmyntad köpkraft injicerad på bostadsmarknaden. Det finns bara en sak som kan hålla illusionen om en stark bostadsmarknad vid liv och det är fortsatt penningförfalskning från bankerna, den dag de slutar med det av någon anledning är det över.

Kommer boprisspekulanterna med miljonvinster på pappret att kunna realisera vinsterna? Vinster på pappret är inte verkliga förrän den dag man realiserat dem, kan det vara så att majoriteten av det svenska folkets sk förmögenheter bara är en tillfällig illusion? Mycket troligen ja.

Viktiga siffror från SCB: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____363590.aspx

Mängd köpkraft skapad för bostadsrelaterade transaktioner av banker: 2 297 miljarder kronor
Årlig ökningstakt: 5% = 115 miljarder kronor
Mängd nyskapad köpkraft per dag till bostadsköp: 315 miljoner kronor

Löner i förhållande till bostadspriser:

boprisinkomst

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s