Dagens citat

Posted on Updated on

”It’s much more realistic to say that the banks ‘create credit’, that is, that they create deposits in their act of lending, than to say that they lend the deposits that have been entrusted to them” Schumpeter

http://t1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRnb4Quds-z4qFllEeM7tRZAjGAADStb3-0E6xqC2sJZ6qkamqldSaEsIbk

Annonser

6 thoughts on “Dagens citat

    Lincoln said:
    december 11, 2012 kl. 6:56 e m

    Faktiskt är det fel att säga att de ens skapar krediter.

    Först bevisar vi att bankerna inget lånar ut – det enda de gör är att hitta på två skulder:
    a) Kundens konto är vad kunden lånar ut till banken dvs kundens konto är bankens skuld till kunden och INGET annat (som kunden, än så länge, kan kräva att banken betalar genom t.ex bankomatuttag).

    b) Allt som banken ”lånar ut” och sätter på kundens konto är mao bankens skuld

    Banken ”lånar” mao tillbaka alla pengar de påstod sig sätta på kundens konto. ”Lånar” man tillbaka det man ”lånat ut” har man inget lånat ut alls.

    Det banken gör är att skriva en påhittad skuld till kontoinnehavaren (skuldpappret som kunden skriver på) och en skuld som banken får (kundens kontoinnehav) . Återigen: notera att inga pengar alls är utlånade – bara dessa två påhittade skulder på pengar är skapade.

    Sedan bevisar vi att det inte kan vara krediter:

    En kredit kan skapas på en sak. Om du går till korvgubben och handlar på krita så skriver han en skuldlapp som han håller i kassaapparaten (och river när du kommer och betalar skulden). Korvgubben skriver inte två skuldlappar på korven- en där du är skyldig korvgubben en korv, och en där korvgubben är skyldig dig en korv. Om både du och korvgubben är ömsesidigt skyldiga varandra en korv så är ingen skyldig en korv. Korvskulderna tar ut varandra och varken kredit eller en skuld på korv har funnits.
    Bankerna skriver två skuldpappret på samma ickeexisterande pengar så det är, i enlighet med ovan, inte en kredit.

      Penningsystemet responded:
      december 11, 2012 kl. 7:30 e m

      Så där, det hade precis som du misstänkte fastnat i spamfiltret.

      Är med på vad du menar, men Schumpeter skriver också att bankerna skapar egen inlåning när de påstår att de lånar ut. Bankernas skulder är speciella då de så fort de skapas omfattas av insättningsgarantin som garanterar att långivaren kan få tillbaka sina pengar -> kontanter. De banker som skapar dem är också medlemmar i RIX vilket betyder att Riksbanken kommer agera lender of last resort/trycka pengar om betalningssystemet slutar fungera. Detta gör bankernas inlåning unik och det är därför Ben Dyson från Positive Money säger att bankerna skapar pengar, ej kredit. Lyssna vid 35 sek;

      Inlåningen som bankerna skapar är pengar-

    Lincoln said:
    december 11, 2012 kl. 8:14 e m

    ” bankerna skapar egen inlåning” är en ”contradiction in terms” 🙂 Hur kan du låna till dig själv? Om jag tar min stekspade och ”lånar” den till mig själv så måste jag nästan vara schizofren för att gå på det, eller hur 🙂

    Jag kan svängen med RIX och ”insättnings”garantin (vilken insättning? – Inget sätts ju in) men det förändrar inte att logiken ovan är kortsluten. Dessutom finns inte en långivare och en låntagre det finns två till samma summa
    Det som står på kundens konto är ju vad banken lånar av kunden så man kan lika gärna hävda att banken är långivare och kunden är låntagare. Men om båda parter är i skuld på samma belopp samtidigt tar skulderna ut varandra så i realitet finns ingen långivare eller låntagare alls.

    Om bankerna skapar pengar hur kan de då vara skuldsatta? Svar – de skapar inte pengar de skapar två skulder samtidigt som de sätter kontokunden och sig själv i skuld med och inget annat. För varje påhittad skuld som en skuldslav sätts i finns mao en motsvarande bankskuld – så bankerna är lika djupt skuldatta som alla skuldslavar tillsammans.

    Banksystemet behöver snurra upp folk i kortslutningar för att kunna få dem i ge upp studera systemet.

      Penningsystemet responded:
      december 11, 2012 kl. 8:33 e m

      ”Hur kan du låna till dig själv?”

      Det går inte, det är ju ingen verklig insättning/inlåning. Bankerna blåser upp sina balansräkningar genom att låtsas att de har en massa pengar de inte har. Men det är väl det är som är problemet, om banken kan bokföra inlåning trots att inget lånades in på riktigt bör inlåningen inte heller garanteras av staten eller vara uppbackad av Riksbanken. Insättningsgaranti bör väl endast garantera insättningar, inte påhittade insättningar?

      ”Om bankerna skapar pengar hur kan de då vara skuldsatta?”

      Hur ger man ett bra svar på den frågan? 🙂 Som jag förstått det är det inget problem för bankerna eftersom Riksbanken alltid hjälper dem att betala tillbaka dem. Räntenettot är dessutom alltid positivt, så från bankernas synpunkt är ökad skuld detsamma som ökade vinster. Ju mer de är skyldiga, ju större räntenetto.

      Och återigen, skillnaden mellan bankernas skulder och pengar i sig utraderad eftersom staten garanterar att de är kontanter.

        Penningsystemet responded:
        december 11, 2012 kl. 8:45 e m

        Kom precis på en annan sak, tänk om vi hade samma förmåner som bankerna:

        Staten garanterar att våra lån kan betalas tillbaka (motsvarigheten till insättningsgarantin för bankerna)
        Riksbanken hjälper oss med nytryckta så fort vi har slut på pengar (motsvarigheten till RIX)

        Vid ett sådant scenario kan du och jag precis som bankerna ta på oss oändligt mycket skulder, när vi inte klarar av att betala dem så får vi nytryckta sedlar och skattepengar (motsvarigheten till en finans”kris” för bankerna). Man skulle kunna säga att våra skulder är pengar här också eftersom de garanteras av staten. Tyvärr gör de inte det 😉

    Lincoln said:
    december 11, 2012 kl. 8:23 e m

    Rättelse, det skulle stå:

    Det som står på kundens konto är ju vad banken lånar av kunden så man kan lika gärna hävda att banken är långivare och kunden är låntagare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s